Bakgrund

Uppgifter som här lämnas kommer från boken ”Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna” Förstlingen tillverkades vid Eskilstuna Mekaniska Verkstad där Johan Theofron Munktell var chef. Beställaren var Fredrik Sundler som fått i uppdrag att bygga Norbergs Gruvjärnväg.

Munktell själv var överbelupen med jobb och hade ingen tid själv att göra underlaget till Förstlingen. Munktell sökte därför efter en ritare för jobbet. Den person som anställdes var Harald Asplund som kom från Chalmers i Göteborg. På bilden syns Asplund och loket.

 

Munktell hade under en resa till England lärt sig ångmaskinens grunder. Vid hemkomsten till Sverige utmynnade denna erfarenhet förutom lokomobiler också till loket Förstlingen (det första loket), vilken 3 juni 1853 rullade för första gången på räls. Spåret som då användes var det första spår i Sverige där lokdrift skedde och var anlagt inom dåvarande verkstadsområde (nuvarande Munktellstaden). Med denna provkörning kan man påstå att Sveriges tåghistoria, med lok, började i Eskilstuna.

 

Eskilstuna C år 1899.

Till vänster ångvagnen till Kvicksund, i mitten persontåg med något av loket 1-7.

 

Till provkörningen var många inbjudna då det var unikt med ånglok. Järnvägar fanns vid denna tid i Sverige, men detta med ånglok var helt nytt. Utomlands fanns ånglok sedan 1804 i England.

Den 6 juni 1853 transporterades loket med båt till Västerås för att därefter med fyra par oxar forslas till Norberg. Denna resa startade 9 juni, men inte förrän i augusti kunde loket sättas på spår i Norberg (Trättsbo). Ekipaget väckte viss uppmärksamhet. Provisoriska hjul hade monterats på lokets ram vilket möjliggjorde förflyttning på väg. Vikten uppgick till cirka 7 ton.

Provkörning skedde den 8 augusti för att därefter användas som dragare under byggnadstiden av denna smalspåriga linje. Förstlingen drog sitt första malmtåg i december samma år. Folkhumorn döpte loket till ”GRISEN”, då det under gång avgav ett snörvlande läte och i kurvorna skrek som en ”stucken gris”.

 

För att spara på banans anläggningskostnader var rälsen mycket tunn och sliprarna placerade längsgående, vilket inte var så lyckat. Banbyggaren avskedades och Gruvjärnvägen gick snart i konkurs.

 

Nora station.

Landsvägsbussarna mot Bredsjö o Hällefors Taxidroska. ASJ-rälsbussar och blandat tåg, dubbla MaK Lokomotoreroch Bcf 28. Nytryck vid 100-årsjubileum 2000. Nora station med NBJ lok 2.

 

Förstlingen återsändes under 1854 till Eskilstuna för ombyggnad till normalspår. Efter ombyggnad kom loket att användas på Nora-Ervalla järnväg. Denna linje var den första normalspåriga linjen i Sverige för persontrafik. Noteras kan att denna banas räls från början var U-formad med en vikt av 28 kg/m. Från 1860 byttes rälsen ut mot ”vignolräls” med en vikt av 23 kg/m.

 

 

Järle station

År 1870 ansågs loket vara så nedslitet att det togs ur trafik och såldes som skrot för 300: – till Haldins verkstad i Örebro.
Endast ett fåtal delar finns bevarade vid Järnvägsmuseet i Gävle.
Som kuriosa kan nämnas att ångpannan användes för värmeproduktion vid Mosebacke i Stockholm.

 

(bilder och länkar tillkommer)
Artikel om Förstlingen från 10 maj 1882.

Artikel om Förstlingen från 8 augusti 1961

Intresseförningen Förstlingen II 2019

  • Facebook
This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now